Ni får nu pussas
Så det är vår förlovningsdag idag. För åtta år sen tog vi på oss ett par ringar och lät Lillgangstern högtidligt säga "jag förklarar er nu förlovade, ni får nu pussas" ute på verandan.
Självklart kommer ångestattacken som ett brev på posten. Jag har känt att det varit på gång i flera dagar. Det var en kraftig denna gång och det tar längre tid än vanligt att återvända till verkligheten. Jag börjar tro att det aldrig kommer bli bättre än så här.
Samtidigt börjar Insta-flödet fyllas av fina sommarbilder med badande barn och bubbel i motljus. Alla firar semester och sköna sommardagar. Precis så som det ska vara. Och jag tänker "jag hoppas att ni alla förstår hur lyckliga ni är just nu och att ni uppskattar det till fullo". Ta inget för givet, inte en enda dag. Njut av att kunna vara tillsammans med era livskamrater, era barn, föräldrar och vänner. Njut av sommaren, av värmen, av naturen och av livet. Och passa på att skicka en tacksam hälsning till Universum för att ni har allt detta runt er.
Jag skickar också tacksamhet till Universum fast av ett helt annat slag. Jag tackar för att dagarna går och att jag bara kan flyta med just nu. Utan större ansträngningar och utan en enda plan låter jag bara den här första sommaren utan honom att gå förbi.
