NADA
I helgen sågs vi igen, men nu är vi bara två av fyra kvar här på jorden. Jag har fortfarande väldigt svårt att acceptera och förstå att det är så. Hur är det möjligt att det är det här som blev livet och vad fasiken hände med allt? Varför måste jag och min fina vän leva i denna sorg och kämpa för att kliva upp ur sängen varenda morgon? Vad är meningen med livet från och med nu? Den jag skulle dela livet med finns ju inte kvar här som människa, så varför är jag kvar här?
Min hjärna vill inte samarbeta överhuvudtaget och förra veckan gjordes det utredningar igen på mina diagnoser. Min kurator och min läkare är överens om att de vill sjukskriva mig igen. Jag är inte alls okej och det går inte framåt på det sätt jag skulle önska att det gjorde. Min ångest över att han är borta är fortfarande så enorm att jag varje kväll sitter och tänker över anledningar att fortsätta orka ta mig framåt.
Jag har insett att jag måste göra mer för att min väg framåt ska bli lite lättare att gå på. Jag måste göra mer för mig själv på mitt sätt än att bara tillsätta saker från naturens skafferi. Så jag kontaktade den akupunktör som Risto fick hjälp av med sin abstinens när han ville minska på drogerna sjukvården gav honom. Jag vill testa NADA för att se om det kan hjälpa mig med min ångest och depression på samma sätt som det hjälpte min man. Så jag satte mig i bilen, åkte till samma klinik, gick in genom samma dörr, träffade samma fantastiska akupunktör och fick samma behandling med lite andra tillägg. Nu sitter jag här med magnetplåster i öronen på samma sätt som min man gjorde. Jag klämmer på magneterna med jämna mellanrum och varje gång ser jag Risto framför mig klämmandes på sina öron på exakt samma sätt. Livet skickar en helt galna kantbollar ibland. Jag hade inte en tanke på att NADA kunde hjälpa mig förens det helt plötsligt poppar upp en reklam för Karlstad Kiropraktorklinik på FB. En reklamsnutt som akupunktören var med i. "Det är ju han! Han som gav Risto den där behandlingen... vad var det nu den hette igen? Måste googla. Okej. NADA hette den och används mycket inom sjukvården och på beroendecentrum för att motverka abstinens, ångest och depression. Används oftast ihop med mindfulness."
Just ja, så var det ja. Tack Risto för påminnelsen. Även om jag oftast inte vet riktigt hur jag ska ta mig framåt, så vet jag ju det ändå. Han ser till att påminna mig på olika sätt om all min kunskap och all min vilja att i framtiden få hjälpa andra som mår dåligt. Det är ju det som är anledningen till att jag ska fortsätta orka ta mig framåt. Det och det faktum att min tid inte är inne än. Jag och sonen har mycket kvar att uppleva tillsammans.
